Huruvida risk finns att behöva betala bolagets skulder på ett personligt plan är en vanlig fråga vid rådgivning till ett företag med ekonomiska svårigheter. Att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder kan innebära en personlig ekonomisk katastrof. Många känner inte till vad som gäller. Huvudregeln i svensk rätt är att aktieägarna i ett aktiebolag inte har något personligt ansvar för aktiebolagets skulder och att aktieägarnas risk är begränsad till vad de betalat för aktierna i bolaget, det s.k. aktiekapitalet.
Det begränsade ansvaret medför att det finns en risk att förlustdrabbade företag drivs vidare för länge till nackdel för företagets fordringsägare. För att motverka sådant missbruk av bolagsformen och för att ge styrelsen i förlustbolag incitament att avveckla verksamheten i tid har det i aktiebolagslagen införts regler om medansvar. Reglerna innebär att styrelseledamöter och aktieägare i förlustbolag kan bli personligt betalningsansvariga om inte vissa handlingsmönster följs.
Reglerna innebär bl.a. att styrelsen i ett aktiebolag, om det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, är skyldig att genast upprätta en kontrollbalansräkning. Hur lång tid styrelsen har på sig för att uppfylla kravet på att ”genast” upprätta kontrollbalansräkning kan variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, men en tumregel är 1-2 månader från att misstanke uppstod. Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen genast kalla till en extra bolagsstämma för att pröva om bolaget ska gå i likvidation. På bolagsstämman ska kontrollbalansräkningen läggas fram.
Om den kontrollbalansräkning som lagts fram på den första stämman visar att aktiekapitalbrist föreligger, och aktieägarna inte beslutar att bolaget ska gå i likvidation, ska en ny bolagsstämma hållas inom åtta månader från den första stämman. Inför den andra stämman ska styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning.
Utvisar kontrollbalansräkningen som läggs fram på den andra stämman inte att aktiekapitalet är helt återställt, är bolaget skyldigt att träda i likvidation. Beslutar bolagsstämman inte om likvidation, är bolagets styrelse skyldig att inom två veckor från att stämman hållits ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska gå i likvidation.
Om styrelsen inte följer det handlingsmönster som beskrivits ovan, genom att inte i tid upprätta kontrollbalansräkning, sammankalla till en första kontrollstämma eller inte ansöka om likvidation för bolaget om det registrerade aktiekapitalet inte är återställt vid den andra stämman, blir styrelsens ledamöter personligt betalningsansvariga för de skulder som bolaget ådrar sig under den tid som underlåtenheten består.
Ansvarsperioden löper fram till dess att styrelsen vidtar den åtgärd som styrelsen är sen med. Det är ett komplext regelverk med snäva tidsfrister som styrelsen i ett aktiebolag har att förhålla sig till. För att undvika att drabbas av personligt betalningsansvar är det viktigt att styrelsen tidigt vidtar åtgärder när företaget börjar gå dåligt.
Detta är en sammanfattning av en mer utförlig artikel i ämnet. För att läsa hela artikeln, klicka här.
Vi har samlat sex tips för att öka affärsnyttan för din organisations tidrapportering.
Som chef eller företagsledare vill du veta att dina medarbetare mår bra och presterar på jobbet. Tidrapportering ger dig koll på prestationerna, men skapar också bättre förutsättningar för välmående.
